Will ride you to Hell!

Antoine berättade en liknelse om människan igår. Hon är som en gamla sortens radio, där tråden har gått sönder och istället för att vredet kan vridas till alla olika kanaler, står pekaren mellan två stationer. När det blåser åt ena hållet hörs den ena stationen, när det låser åt andra hörs den andra och ganska ofta hörs bara bruset. Och som en Predikare summerade Antoine att det inte är något nytt under solen, människan har samma nyheter, samma idéer och samma brus som hennes förfäder. Eller enligt NRSV
"All things are wearisome;
more than one can express;
the eye is not satisfied with seeing,
or the ear filled with hearing.
What has been is what will be,
and what has been done is what will be done;
there is nothing new under the sun."

Men vad kan man göra åt denna mänskliga radios trasighet? Fasta, säger Antoines liknelse. Drick och var glad, säger Predikaren. Skratta, vill jag säga, men slits mellan glädjen över glada budskap från Egypten och hjärtekrossande nyheter från ställen nära, nära.

Om något ändå kunde vara nytt ville jag att det vore ingen trasighet mera.

Predika James Brown, predika!

Hear now! young man and woman, I'll be waitin' at the gate
Don't be afraid, don't run! I'm not chased
Sure my name is Heroin! You'll be back for a taste
Behold, you're hooked!
Your foot is in the stirrup
And make -- haste!
Mount the steed!
And ride him well
For the white horse of heroin
Will ride you to Hell!
To Hell!
Will ride you to Hell!
Until you are dead!
Dead, brother! Dead!
This is a revolution of the mind
Get your mind together
And get away from drugs!
That's the man!
Back! Back

like a good thing

Walton Ford på Louisiana var bloody fantastic! Det var mycket fint att vara där med Elise och Linde, och jag saknade Peder väldigt väldigt mycket.

Gillade Moriré de Cara al Sol.

Framförallt för diktens relation till texten. Och tillägget sista exemplaret av Cuban Red Macau sköts 1800frösihjäl.

Yo quiero salir del mundo
por la puerta natural:
en un carro de hojas verdes
a morir me han de llevar.
No me pongan en lo oscuro a morir como un traidor:
yo soy bueno, y como bueno
moriré de cara al sol.

I wish to leave the world
By its natural door;
In my tomb of green leaves
They are to carry me to die.
Do not put me in the dark
To die like a traitor;
I am good, and like a good thing
I will die with my face to the sun

Lördag

Linde berättade att han har planer på en högläsningskväll - och sen dess har jag varit sjukligt sugen på högläsning. Hit och dit men ganska långt bort är en given högläsningsbok. Numera är den också beställd hem till mig, bara 54kr. Gött!

BAKMASKIN!

Sjuklig

Åh, vad är det med jullovet egentligen? Jag känner mig inte alls frisk, efter att ha precis frisknat till efter nyårsförkylningen. Nåja!

Jag funderar en hel del på musik och tro. På grund av uppgiften vi har till pastoralinstituet. Tråkig uppgift, intressant sak att fundera över. Vad är det som gör musik teologisk? Vad gör den religiös?
Förrutom Elises fina tips om Monsters of Folk (både His Master's Voice och Dear God är med i mitt paper) gillar jag:

Guess God thinks I’m Abel

I could be your lover,
You could be all mine.
We go on for ever,
'Till the end of time.
You could be my best friend
Stay up all night long
You could be my railroad
We go on and on.

Let's get along
There’s nothing here to do
Let’s go find a Rainbow
I could be wrong
But what am I to do
I guess God thinks I'm Abel.

You could be my enemy
I guess there’s still time
I get round to loving you
Is that such a crime?

Let's get along
There’s nothing here to do
Let's go find a Rainbow.
I could be wrong
But what am I to do
I guess God thinks I'm Abel.

No-one could break us
No-one could take us
If they tried

No-one could break us
No-one could take us
If they tried

No-one could break us
No-one could take us
If they tried

Come along,
Let's make it tonight.

---
Så ta din Kain i handen och gå och leta upp en regnbåge!

Peace,