Will ride you to Hell!

Antoine berättade en liknelse om människan igår. Hon är som en gamla sortens radio, där tråden har gått sönder och istället för att vredet kan vridas till alla olika kanaler, står pekaren mellan två stationer. När det blåser åt ena hållet hörs den ena stationen, när det låser åt andra hörs den andra och ganska ofta hörs bara bruset. Och som en Predikare summerade Antoine att det inte är något nytt under solen, människan har samma nyheter, samma idéer och samma brus som hennes förfäder. Eller enligt NRSV
"All things are wearisome;
more than one can express;
the eye is not satisfied with seeing,
or the ear filled with hearing.
What has been is what will be,
and what has been done is what will be done;
there is nothing new under the sun."

Men vad kan man göra åt denna mänskliga radios trasighet? Fasta, säger Antoines liknelse. Drick och var glad, säger Predikaren. Skratta, vill jag säga, men slits mellan glädjen över glada budskap från Egypten och hjärtekrossande nyheter från ställen nära, nära.

Om något ändå kunde vara nytt ville jag att det vore ingen trasighet mera.

Predika James Brown, predika!

Hear now! young man and woman, I'll be waitin' at the gate
Don't be afraid, don't run! I'm not chased
Sure my name is Heroin! You'll be back for a taste
Behold, you're hooked!
Your foot is in the stirrup
And make -- haste!
Mount the steed!
And ride him well
For the white horse of heroin
Will ride you to Hell!
To Hell!
Will ride you to Hell!
Until you are dead!
Dead, brother! Dead!
This is a revolution of the mind
Get your mind together
And get away from drugs!
That's the man!
Back! Back